Civilt försvar
Ett civilt försvar ska upprätthålla samhällets grundläggande funktioner. I regeringens proposition om försvarspolitisk inriktning sägs att "målet för det civila försvaret ska vara att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld".
Det öppna samhället ska försvaras
För att stärka landets försvarsförmåga kan beredskapen höjas. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Det senare innebär krig eller omedelbar risk för krig.
Även under extrema förhållanden som krig är det viktigt att bibehålla ett öppet och demokratiskt samhälle med åsiktsfrihet och fria medier.
Dessa grundläggande värden bidrar till att öka befolkningens risk- och krismedvetenhet och försvarsvilja. På så sätt förbättras samhällets förmåga att hålla emot och avvärja påtryckningar från en eventuell motståndare.
Hot mot cybersäkerheten
Det civila försvaret ska också kunna stå emot olika påverkanskampanjer från främmande makt. Påverkanskampanjer kan till exempel vara opinionsbildning i sociala medier som syftar till att få befolkningen att ändra inställning om en konflikt.
Förmågan att hantera hot inom cybersäkerhet är också viktigt. Olika typer av intrång eller sabotage kan allvarligt skada samhällets viktigaste funktioner som elförsörjning och kommunikationer. Felaktig information kan dessutom spridas av en eventuellt fientlig makt.
Den försvarspolitiska inriktningen för perioden 2016 – 2020 utgår från den förändrade säkerhetspolitiska situationen i Europa.
Regeringens proposition om försvarspolitisk inriktning
Informationen kommer från Regeringen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Ansvariga aktörer
Skyddsrum
I Sverige finns drygt 65 000 skyddsrum som har cirka sju miljoner skyddsplatser. Skyddsrum finns spridda i den vanliga bebyggelsen runt om i landet.