Reservkraft och styrel
Reservkraft
Reservkraftverken skapar elektricitet oberoende av det allmänna elnätet. De används oftast parallellt med det allmänna elnätet i händelse av strömavbrott.
Många centrala samhällsfunktioner är försedda med reservkraft för att kunna fungera även vid ett längre avbrott. Till exempel regeringskansliet, riksdagen, polisen, SOS Alarm och större sjukhus.
Teracom, som distribuerar radio- och TV-sändningarna, har reservkraft till sina sändare liksom vissa större nyhetsredaktioner, både inom etermedia, internet, och tryckta medier.
Några elnätsföretag har även större reservkraftverk som drivs på olja. Kraftverken kan startas när det råder elbrist vilket kan uppstå vid extrem kyla. Detta skedde till exempel vintern 2010, när en del av Vattenfalls reservkraftverk i Stenungsund startades på grund av sträng kyla.
Energimyndigheten om reservkraft
Styrel
Om efterfrågan på el är större än tillgången finns det risk för att det uppstår elbrist. Det kan till exempel hända om det uppstår störningar i elproduktionen under kalla vintrar, eftersom stora mängder elektricitet då går åt till uppvärmning av bostäder och lokaler. Om elbrist uppstår finns det risk för att elförsörjningen kollapsar i hela eller stora delar av Sverige. För att undvika detta kan Svenska kraftnät beordra att delar av elnätet kopplas bort. Tack vare Styrel kan elen styras till de ställen där den gör mest nytta för samhället. Som det varit tidigare drabbar en frånkoppling alla elanvändare inom stora områden. Styrel är en del av krisberedskapen för elförsörjningen.
De elanvändare som prioriteras på lokal och regional nivå har betydelse för liv, hälsa och för att samhället ska fungera. Det kan till exempel vara sjukhus, äldreboenden, räddnings- och larmtjänst, vattenförsörjning och telekommunikationer.
Styrel medför att du kan bli utan el medan din närmaste granne har kvar sin. Det beror i så fall på att grannens hus råkar ligga på en elledning som är prioriterad eftersom det finns samhällsviktiga elanvändare på just denna ledning.
Informationen kommer från: Energimyndigheten, Energiföretagen Sverige, Svenska Kraftnät, Risknet/FOI, Länsstyrelsen Stockholm, Crismart/Försvarshögskolan, Din säkerhet, EON, Vattenfall, Fortum och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.