Höga temperaturer
Vid långvarig värme över 26 grader ökar risken för värmeslag och uttorkning. Det kan vara farligt för bland annat små barn, äldre och sjuka. Under värmeböljan i augusti 2003 dog betydligt fler människor än normalt i de drabbade delarna av Europa. Även i Sverige kan temperaturen vissa somrar stiga så högt att dödligheten ökar. Folkhälsomyndigheten informerar om risker vid värmebölja. Socialstyrelsen har också tagit fram råd vid värmebölja.
Hälsoråd vid värmebölja
- Var uppmärksam på inomhustemperaturen
Risken för hälsoproblem ökar så snart temperaturen stiger inomhus. Riskerna ökar påtagligt när temperaturen utomhus når upp till 26 °C eller mer under tre dagar i följd. - Drick mer
Vänta inte på att du blir törstig. Ät vätskerik mat som t.ex. grönsaker och frukt. Undvik stora mängder söta drycker och alkohol. Tänk på att personer i din närhet kan behöva hjälp med att dricka. - Ordna sval miljö
Använd gardiner, persienner och markiser. Försök att vara på den svalaste platsen i bostaden. Vädra på natten när det är svalt. - Ordna svalka
En kall dusch är mest effektiv. En blöt handduk runt nacken är ett alternativ. Använd löst sittande kläder i naturmaterial, de är svalare än åtsittande syntetkläder. - Ta det lugnt
Undvik fysisk ansträngning under dygnets varmaste timmar. - Förvara läkemedel rätt.
Förvara mediciner svalare än 25 °C grader eller i kylskåp. Läs om förvaring på förpackningen. - Var uppmärksam
Varningssignaler kan vara förhöjd kroppstemperatur, puls, andningsfrekvens och nytillkommen yrsel och onormal trötthet. Muntorrhet och minskad urinmängd kan vara tecken på vätskebrist. Om du tar något läkemedel, t.ex. vätskedrivande, kan dosen behöva justeras. Kontakta sjukvården för specifika råd kring just din eller dina närståendes hälsa.
Ökad risk för bränder och elstörningar
Vid värmebölja ökar brandrisken. Släckningsarbete och räddning kan kräva stora resurser och bränderna orsakar i sig utsläpp av sot och gaser. Höga temperaturer ökar tillväxten av bakterier i dricksvatten och livsmedel, och risken för matförgiftning ökar.
Belastningen på elförsörjningen ökar också vid höga temperaturer eftersom kraftverk och serverhallar måste kylas. Vid extrem hetta drabbas järnvägsspår av så kallade solkurvor.
Värmevarningar
Flera länder använder varningssystem för höga temperaturer. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, har beredskap för värmevarningar under perioden maj till september. Vid en förväntad högsta temperatur på minst 26 grader tre dagar i följd skickar SMHI ut ett meddelande till alla landsting, länsstyrelser och till utvalda myndigheter. Meddelandet läggs även ut på SMHI:s hemsida.
Om den högsta temperaturen varje dygn bedöms bli minst 30 grader tre dagar i följd utfärdar SMHI en klass 1-varning. Om det väntas vara minst 30 grader varmt längre än fem dygn utfärdas en klass 2-varning. Det gäller även när temperaturen bedöms bli minst 33 grader i tre dygn eller mer.
Informationen kommer från: SMHI, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).