Effekter av höga temperaturer

Infrastruktur och byggnader i Sverige är främst byggda för att klara kyla, men även kraftig värme kan orsaka problem för exempelvis ventilation eller transporter.

Speciellt i södra Sveriges inland kan det bli riktigt varmt. De högsta temperaturerna som uppmätts i Sverige är 38 grader i Ultuna 1935 och i Målilla 1947. Flera somrar under 1970-, 1990- och 2000-talet har det rått höga temperaturer flera dygn i sträck. 

Så påverkas hälsan

Långvarig värme över 26 grader, men även måttligt förhöjda temperaturer, ökar risken för värmeslag och uttorkning och kan leda till ökad dödlighet inom utsatta riskgrupper. Lindriga symtom kan behandlas genom att dricka vatten, inta extra salt och vila i skuggan. Allvarligare fall kräver snabb professionell vård. Hög värme påverkar speciellt små barn, äldre, rörelsehindrade och sjuka.

När det är torrt och varmt kan marknära ozon bildas och irritera slemhinnor och lungor. Känsliga personer och astmatiker kan då få andningsbesvär. När luftfuktigheten är hög känns värmen ofta mer påfrestande.

Andra effekter

Vid värmebölja ökar brandrisken. Släckningsarbete och räddning kan kosta stora resurser och bränderna orsakar i sig utsläpp av sot och gaser. Höga temperaturer ökar tillväxten av bakterier i dricksvatten och livsmedel och risken blir större för att råka ut för matförgiftning.

Intensiv värme kan också orsaka problem i försörjningen av dricksvatten. Belastningen på elförsörjningen stiger vid höga temperaturer eftersom kraftverk och serverhallar måste kylas. Järnvägsspår drabbas vid extrem hetta av så kallade solkurvor och personal utsätts för svåra påfrestningar vilket kan vara farligt vid arbete inom transportsektorn

Informationen kommer från: SMHI, Socialstyrelsen, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).