Förberedelser
-
Hur kan jag förbereda mig för stormar och oväder?
Det är bra att vara förberedd eftersom stormar kan leda till strömavbrott, telestörningar och trafikproblem. Det är bra att ha värmeljus, ficklampa, stearinljus, tändstickor, extra batterier och en batteridriven radio hemma. Det kan också vara bra att ha reservbatterier till din mobiltelefon och dator. På Din Säkerhet.se finns tips och råd om hur du kan förbereda dig före och hur du bör agera under stormar. Du kan även hitta samlade råd på Krisinformation.se och på Energimyndighetens webbplats samt på ditt elnätsföretags webbplats.
-
Kan jag göra något för att säkra min bostad inför stormen?
- Ta in eller surra fast lösa föremål på uteplatser och balkonger.
- Se också över byggnadsställningar och andra tillfälliga konstruktioner.
På Din Säkerhet.se finns tips och råd om hur du kan förbereda dig före och hur du bör agera under stormar.
Information om vart du ska vända dig
-
Var hittar jag information om hur stormen kan drabba mig?
På SMHI:s varningssida kan du se aktuella vädervarningar och hur allvarliga störningar på samhället som vädret kan ha. Hos SMHI hittar du även aktuell väderprognos.
För lokal och regional information kan du vända dig till din kommun eller söka information på kommunens eller länsstyrelsens webbplats.
En övergripande bild av läget och information från olika berörda myndigheter finns vid allvarliga händelser på SMHI:s varningssida.
Du kan även få och lämna information om stormen hos Sveriges nationella informationsnummer 113 13. Dit kan allmänheten ringa och få information vid allvarliga olyckor och kriser i samhället.
Källa: SMHI, SKL, Länsstyrelserna, SOS Alarm
-
Vilka myndigheter har information om störningar som kan uppstå vid storm eller oväder?
Krisinformation.se har samlad information om myndigheternas ansvar vid
störningar och avbrott: länkar till driftinformation
Källa: Krisinformation.se
Trafikstörningar
-
Vart vänder jag mig för information om aktuella trafikstörningar?
Du hittar aktuell trafikinformation för tåg och väg på Trafikverkets webbplats.
För tågresor kan du också vända dig direkt till respektive tågföretag för mer information. Till exempel http://www.sj.se/
Trafikstörningar för flyget hittar du hos flygplatsen du ska åka från och hos flygbolaget du ska flyga med. Här hittar du samtliga svenska flygplatser.
När det gäller färjetrafiken får du vända dig till respektive rederi.
Du kan även få trafikinformation hos Trafikverket via Sveriges Radios P4. Eller på Trafiken.nu. Samlade trafiklänkar finns på Krisinformation.se – Störningar och avbrott.
-
Varför ställs tågen in när det är dåligt väder?
När det har snöat mycket måste Trafikverkets entreprenörer röja i spåren, ploga och rensa i växlar. Under tiden kan inga tåg gå där. Det är tät trafik på våra järnvägsspår och för att kunna snöröja måste vissa tåg ställas in så att Trafikverket får tillträde till spåren. Detta har vi förberett genom så kallade reduceringsplaner som tagits fram tillsammans med järnvägsföretagen. Det innebär att tågbolagen glesar ut i sin turlista. På så sätt kan vi i ett tidigt skede berätta vilka tåg som kommer att gå.
I extrema fall kan Trafikverket ta beslut om att ställa in alla tåg i ett område under viss tid. Det är väldigt ovanligt, men har hänt några gånger i samband med prognoser från SMHI om mycket hårt väder (klass 3-varningar). Beslut om att ställa in tåg handlar i grunden om att värna tågresenärernas säkerhet. Vid mycket hårt väder är risken stor att tåg blir stående ute på spåren, vilket kan innebära fara för resenärernas liv och hälsa.
Men tydliga beslut i förväg om att ställa in tåg innebär också att resenärerna vet vad som gäller och kan agera därefter. Tågbolagen tar då ansvaret för att erbjuda resenärerna ombokningar eller sätta in ersättningsbussar. Det innebär också att röjningsarbete efter en storm kan komma igång fortare.
-
Vad finns det för beredskap för extrema snömängder på väg och järnväg?
Trafikverket, som ansvarar för det statliga väg- och järnvägsnätet, ställer krav på att de entreprenörer som sköter vinterväghållning ska kunna tillhandahålla extra resurser. Det ser olika ut på olika håll i landet, men generellt ska entreprenören ställa upp med ytterligare plog- eller halkbekämpningsfordon vid behov. Trafikverket har också identifierat sträckor eller avsnitt som är mer kritiska på vintern. Det kan vara backar eller avsnitt där snö eller halka gör det extra besvärligt. Där finns särskilt hög beredskap med fordon för röjning eller saltning. Mer om Trafikverkets vinterberedskap.
-
Varför stängs vissa broar för trafik vid kraftiga vindar?
Trafikverkets riktlinjer säger att trafiken på broar stängs vid en medelvind på 25 meter i sekunden. I så höga vindhastigheter finns det risk för att fordonen påverkas så mycket av vinden att olyckor kan inträffa. När det gäller tåg finns det också rent driftsmässiga skäl att stoppa trafik vid höga vindhastigheter.
Kontaktledningarna, som förser tågen med ström, kan hamna i svängning på grund av hårda vindstötar. Ledningen kan då hamna utanför tågets strömavtagare och fastna, vilket skulle medföra driftsstopp. -
Vilken krisberedskap har Trafikverket vid en storm?
Trafikverket har beredskap dygnet runt för att hantera kriser. Krisberedskapen syftar till att kunna hantera större störningar och svåra påfrestningar på samhället i samverkan med andra aktörer. Myndigheten leder och samordnar arbetet vid större händelser på väg och järnväg. Trafikverket ska även informera allmänheten, kommuner, regioner och andra myndigheter om händelseutvecklingen. Trafikverket jobbar förebyggande för att olyckor inte ska inträffa, och övningar sker regelbundet.
-
Vem ansvarar för snöröjning av väg och järnväg vid en snöstorm?
Trafikverket ansvarar för snöröjning av det statliga väg- och järnvägsnätet. Här kan du läsa mer om hur Trafikverket arbetar med vinterförberedelser.
-
Vart ska du vända dig om du behöver hjälp till havs?
Du som behöver hjälp till havs bör kontakta sjöräddningscentralen JRCC, Joint Rescue Coordination Centre, som drivs av Sjöfartsverket. De koordinerar alla livräddningsinsatser till sjöss. Vid nödlägen - använd alltid 112. Begär sjö- eller flygräddning.
Du kan också kontakta någon av Kustbevakningens ledningscentraler:
Ledningscentral Nordost. Tel: 08-57 89 76 00. E-post: lc.krn@kustbevakningen.seLedningscentral Sydväst: Tel: 031-727 91 00
E-post: lc.krs@kustbevakningen.se.Både sjöräddningen och Kustbevakningen bevakar VHF kanal 16.
-
Hur länge dröjer det innan vägen röjs från nedfallna träd?
Beroende på omfattningen av de skador som en storm orsakat kan det ta olika lång tid att röja vägarna. Träd som utgör en trafikfara ska avlägsnas omedelbart eller så fort det bara är möjligt. Faller det extremt mycket träd så sker en prioritering av resurserna så att vägarna med mest trafik är de som åtgärdas först.
-
Om jag måste bege mig ut på vägarna under en storm, vad bör jag tänka på?
Vid kraftiga stormar avråder myndigheterna ibland från att ge sig ut på vägarna. Håll dig uppdaterad om läget. Om du måste ge dig ut finns det några saker som är bra att ha med sig i bilen: filtar, varma kläder och tjocka skor, dricksvatten eller varm dryck i termos, reservbränsle, såg och en laddad mobiltelefon.
-
Ställs färjetrafiken in vid stormar och oväder?
Det är befälhavarna ombord på färjorna som bestämmer om färjetrafiken ska ställas in. Kontakta därför respektive rederi för aktuell information om avgångs- eller ankomsttider.
-
Hur påverkas flygtrafiken av stormar och oväder?
För flyget är den svåraste vädersituationen snöfall i kombination med kraftiga vindar och en temperatur omkring noll grader. Det kan antingen leda till att det blir så dåliga bromsvärden på landningsbanorna att det inte går att landa under en tid (inträffar mycket sällan) eller att snöröjning av banorna tar så lång tid att landningskapaciteten måste begränsas (inträffar ett par gånger under en normalvinter). Beslut om dessa kapacitetsneddragningar fattas utifrån aktuella väderprognoser och med ett par timmars framförhållning för att man ska ha så få plan som möjligt i luften. Väntan ska i stället vara på marken på avgångsflygplatsen.
Beslut om kapacitetsneddragningar för exempelvis Stockholm Arlanda Airport tas vid kontrollcentralen i Stockholm. Information om trafikstörningen hittar du hos flygplatsen du ska åka från och hos flygbolaget du ska flyga med. Här hittar du svenska flygplatser.
Stormar behöver inte innebära förseningar för flyget. Vid kraftig byig vind kan det gå att landa vid en viss tidpunkt för att fem minuter senare vara omöjligt. Det är alltid piloten som beslutar om en landning ska genomföras.
Strömavbrott
-
Vad ska jag göra om det blir omfattande strömavbrott?
Kontakta ditt elnätsföretag för att få information om hur omfattande avbrottet är och hur länge det väntas pågå. Vid ett omfattande strömavbrott kan det vara svårt att komma fram på telefon. Då kan du hitta information på nätbolagens webbplatser. Ett bra tips är också att anmäla sig till de sms - tjänster som många elbolag har idag. Om möjligt, lyssna på Sveriges Radio P4 på en solcells eller batteridriven radio eller på bilradion. Följande aktörer har information om du förbereder dig och hanterar ett strömavbrott:
-
Om stormen leder till strömavbrott, var hittar jag information om det?
Du kan hitta information om elavbrott hos ditt elnätsföretag. På Krisinformation.se finns en sammanställning av elnätsföretag i Sverige.
-
Hur hittar jag information om strömavbrottet när varken telefon eller dator fungerar?
Vid större strömbrott informerar kommunen, räddningstjänsten, elnätsföretagen eller andra om hur du kan få hjälp. Då kan det vara bra att ha tillgång till radio. Lyssna på Sveriges Radio P4. De flesta elnätsföretag lämnar löpande information till berörd lokalradiostation vid omfattande elavbrott. Om du inte har en batteridriven eller solcellsdriven radio kanske du har tillgång till en bilradio.
-
Hur ska jag förbereda mig på omfattande elavbrott?
Det finns en del saker som är viktiga att ha hemma inför ett strömavbrott: Det handlar bland annat om gasolkök, batteridriven radio, stearinljus, tändstickor, ficklampa och batterier. Kontrollera regelbundet batterierna i exempelvis ficklampor, klockradio, telefonsvarare och alarmsystem så att de fungerar. Det kan också vara bra att skaffa reservbatterier till datorer, surfplattor och mobiltelefoner och att se till att de är laddade.
Många vattenpumpar är beroende av el för att fungera, så det är bra att tappa upp vatten i grytor och flaskor vid strömavbrott. Vid längre elavbrott kan toaletterna sluta fungera så att det inte går att spola. Med andra ord kan det behövas mycket extra vatten för toalettbesök och hygien eller att man har alternativa lösningar för toalettbehoven. Fjärrvärme kan också sluta fungera vid större elavbrott.
-
Strömavbrottet har lett till att hela huset är nedkylt, vart vänder jag mig för att få hjälp?
Du ska i första hand vända dig till kommunen som ofta ordnar med värmestugor i lokaler som har reservkraft. Det har hänt vid allvarliga stormar att kommunerna upplåter lokaler som exempelvis skolor och gymnastiksalar som tillfälliga värmestugor och trygghetspunkter för dem som drabbas av strömavbrott.
-
Hur ska jag agera om jag drabbas av ett längre strömavbrott när det är kallt ute och min bostad kyls ner?
Det finns en hel del du kan förbereda inför ett eventuellt längre strömavbrott. Här hittar du Energimyndighetens tips om hur du förbereder dig för elavbrott.
-
Hur ska jag agera när strömmen kommer tillbaka?
Om många hushåll har maximal elförbrukning när elen kommer tillbaka utsätts elnätet för överbelastning. Då kan det bli obalans i hela systemet och bli svart igen. Därför är det viktigt att alla hjälps åt att mjukstarta i sitt hem efter ett avbrott. Dra inte på elvärmen direkt. Det går åt mer el för att höja temperaturen i ett utkylt rum än för att hålla värmen konstant i ett varmt rum. Vänta några minuter med att slå på exempelvis värmepump och elpanna. Värmen kanske är viktigast en kall vinterdag, medan kyl och frys är viktigare när det är plusgrader ute.
-
Om mobiltelefoner och datorerna slutar fungera, hur får jag då information?
Du kan få information via en batteridriven radio eller lyssna på radion i bilen. Vid omfattande strömavbrott öppnar kommunerna ofta värmestugor och informationskontor, till exempel i kommunhuset.
-
Vad bör jag tänka på om jag drabbas av ett längre strömavbrott?
Lyssna på din lokala Sveriges Radio P4- station. Om du inte har batterier till din radio kanske du har tillgång till en bilradio. Sätt din mobil i batterisparläge och använd den bara när du måste.
Håll värmen genom att stänga dörrarna till rum som inte används. Tänd stearinljus och värmeljus, de värmer och lyser upp. Se till att du har god ventilation, vädra ofta men kort. Att tänka på god ventilation är särskilt viktigt om du eldar i eldstad/öppen spis.
Tappa upp vatten i flaskor, kastruller eller andra behållare eftersom avbrottet kan påverka dricksvattenförsörjningen och möjligheten att spola i toaletten. Ett alternativ kan också vara att fylla petflaskor till ¾ och frysa in. Dessa kan funka som nödvatten vid behov men också som kylklampar i kylen vid strömavbrott på sommaren. Var rädd om kylan i kyl och frys, öppna dessa så sällan som möjligt.
-
Kommer hälso- och sjukvården att fungera vid ett större strömavbrott?
De flesta större sjukhus har reservkraftverk och påverkas sällan märkvärt av strömavbrott.
Övriga frågor
-
Vad gör jag om telefonen inte fungerar och jag måste kontakta 112?
Vid större strömavbrott eller telefel som påverkar möjligheten att ringa 112, bör du om inget annat meddelas, bege sig till närmaste brandstation om du behöver nå 112.
-
Jag vill hjälpa till, vart vänder jag mig?
Om du vill hjälpa till som frivillig förstärkningsresurs kan du anmäla intresse till kommunen eller om kommunen har en frivillig resursgrupp (FRG) till den som är ansvarig för FRG. En annan möjlighet är att kontakta någon av Civilförsvarsförbundets verksamhetsledare som kan lotsa vidare. Kontakter till verksamhetsledarna finns på Civilförsvarsförbundets webbplats www.civil.se.